Hem
Föreningen
Medlemsinformation
Om Gällnö
Runt om på Gällnö
Vad betyder "Gällnö"?
Naturen
Jordbruket
Fisket
Skolan
Handelsboden
Post och andra servicefunktioner
Båttrafiken
Rysshärjningarna
Sommarlivet
När elen kom till Gällnö
Gällnö 1971
Bilder från en ö
Karta över Gällnö
Stigens infotavlor
Vandring på Gällnö
Kalendarium 2023
Loppis 2023
Växtvandring 2023
Floran i naturbetesmarker, föredrag
Gällnöloppet 2023
Spontanfika!
Ö-kända konstnärer, endagsutställning 2023
Sagostunder 2023
Boende på Gällnö
Projektet Gångbara Gällnö
Nyheter
» Kalender
» Sök
» Logga in

Jordbruket
Olof och Erik i Gällnöby och Mats på Gällnönäs är de första namngivna bönderna i 1500-talets jordeböcker. Det var fattigt och skörden för de fåtal bönder som bodde på Gällnö på den tiden var mellan en och två tunnor spannmål, eller mindre när det var missväxt. 

En karta från 1680-talet visar var åkrar, ängar och betesholmar låg. Några av dem brukas ännu i dag. På Gällnönäs var det mycket blygsamma förhållanden med 1 ½ tunnland åker och 15 lass hö, inklusive betesholmarna. Av1632 års jordebok framgår att öns fyra bönder betalade skatt i form av kontanter, torsk, strömming, smör, ved och dagsverken – alltså redan då en diversifiering som är typisk för skärgården. Det fanns vid samma tid 6 hästar, 14 kor, 20 får, 13 getter och 2 svin i Gällnöby och 2 hästar, 5 kor, 6 får och 6 getter på Gällnönäs.

Av den tidens jordbruksmark brukas en mindre del. För att säkerställa det småskaliga jordbruket på ön köpte Skärgårdsstiftelsen 1977 jordbruksfastigheten Gustavsberg av Hillevi Andersson. Den hade tidigare brukats av Adolf Andersson och omfattade 7 ha åker, 2 ha äng och 36 ha skogsmark – totalt 60 ha. På marken fanns också affären, som då drevs av Eivor Eriksson. Samma år fanns det 22 åretruntboende på Gällnö, det fanns också post, telefon och taxibåt. Tio år senare hade befolkningen utökats till 35 åretruntboende. 

Skärgårdsstiftelsen bedömde i sin utredning om köpet: ”Besökaren upplever ön som genuin” och man ansåg att Gustafsbergs ägor var mycket vackert belägna.

I dag finns det ett större jordbruk – Söderby Gård. Man föder upp köttdjur och odlar på egen och Skärgårdsstiftelsens arrendemark foder till djuren. På Gällnönäs finns det fårskötsel på en stamfastighet och ett mindre område på en annan fastighet används för sparrisodling. Det är till stor del tack vare dessa insatser som Gällnös landskapsbild är så levande och erbjuder ett öppet landskap.

Källor:
Brissman, Torsten, Markköp på Gällnö. Stiftelsen Stockholms skärgård. Årsskrift 1977.
www.skargardsstiftelsen.se
Hedenstierna, Bertil, Gällnö – pusselbit i skärgårdens historia. Stiftelsen Stockholms skärgård. Årsskrift 1977.
Charlotta Rudoff, Gällnö markanvändning Uppsats i kulturgeografi. Otr.

Birgitta Modigh

                                                                                                           Från Gustavsberg
                           

                               



                   

                   Från Fogelströms, Gällnönäs



Uppdaterat 2020-06-06
Utskriftsvänlig sida
Gällnö natur- och kulturstig ideell förening • www.gallnostigen.sekontakt@gallnostigen.se
Provided by Webforum